Alla vi som spelat...



Äntligen en ledig dag...

... och jag hade inget annat på agendan än att tillbringa den i Tele 2:s kundtjänst!

"Din väntetid uppskattas till...över 50 minuter".


FFFF V.12

5. MANNHEIMER OCH TENGBY

Jobba söndagmorgon är per definition att lyssna på Mannheimer och Tengby. Jag har ALDRIG hört ett program när jag varit ledig och eftersom det går 8.30-10.45 så har jag ALDRIG hört det när jag jobbar dagpasset.

Men en gång i månaden har jag söndagmorgon och då är det ALLTID Anna Mannheimer och Tomas Tengby som med sitt mysiga och smått underfundiga program förgyller min söndag. Tack!

 

4. AXEL ALGMARK - KYSS MIG

Loreen i all ära, men i min skalle snurrar dagligen små strofer från den bästa låten!



3. FESTIS LAIDBACK LOGANBERRIES AND GUARANA

Festis släpper på två nya smaker inom kort och den som är lila i färgen, lång i namnet och med smak av björnbär, hallon och guarana. DEN ÄR GOD!

2. ROCKKLASSIKERS PÅORD

Rockklassiker 103.1 har tappat mig lite men i däckverkstaden går det alltid bra.
Så har dem nu lite nya "på-fraser" inför sina rocklåtar. Lite pikar om att det inte spelas något Robyn eller Adele men jag höll på att sätta i halsen när jag hörde den första av dem och kanske den mest vulgära.

"Gillar du Celine Dion... då kan du dra åt helvete!"



1. VÅR

Vinterjackan är borthängd, blåsippan är framme, sommardäcken på, grannens telefonsamtal är tillbaka och hängmattorna har kommit upp ur sin dvala där längst ner i filtkorgen. Vädret har varit en riktig stämningshöjare som eskalerade i en solig, löneutbetalande, fantastisk fredag!



F. CHIPS FINNS PÅ HYLLAN INTE PÅ DISKEN!

Är det verkligen ännu lagligt att hålla på och fråga om man tar chips? Chips är väl inte på något sätt en definition av kontokortets chip? Eller är det bara jag vars hjärta snörpas lite varje gång någon säger chips istället för chip?

Den lilla lilla lilla bokstaven "s" gör hela meningen ful och äcklig.

"Jaha, ni använder chips här."
Usch.


En sportnörds lördagsintryck.

I fredags hade jag ledig kväll och en bländande chans att se Endre i Södervärnshallen. Men sen funderade jag på om jag verkligen hade lust och med facit i hand så var det väl tur att jag istället valde en fantastisk middag med min sambo istället för att se Endredamernas totala ihopklappning.

Taskigt av tidningarna att skriva rubriker och publicera bilder som om dem hade vunnit SM-guld redan efter vinsten mot Mora borta. Det blev ju som gjort för att Mora skulle slå tillbaka i ett fullsatt Södervärn och kräva en 7:e avgörande.




Nej, så istället masade jag och Sanna oss iväg till en match med 11 i publiksiffra istället för 1000+. Nämligen Skarphäll - Östergarn vilket jag trodde skulle vara ett fint toppmöte i Gotlänska division 2. Vi kom in i hallen när det gått typ 16 minuter av 1:a perioden och då stod det 7-0 till Östergarn.

JAHA?

Jaja, jag och Sanna var Skarphällklacken och Herr Malmros Livs var Östergarnsklacken och Skarphäll vann den matchen lätt men nere på golvet sög dem pung. Det som vid seriestarten var 3 femmor var nu 4 avbytare och jag kände kanske igen 4-5 personer från serieinledningen. Skarphäll hade blivit ett helt annat lag och brorsan levererade inte heller något annat än 2 assist... TILL MOTSTÅNDARNA!

Men vi i Skarphällklacken hängde i och i matchens slutskede så visade brorsan äkta Hederfeldtakter när han drog två gamla Östergarnsstötar upp på läktaren och följde upp med ett dragskott rakt upp i krysset. Gissa om klacken went bananas??

Sen gick jag en vända förbi Rävhagen och såg FC Gute öva lite anfallsspel mot Visby AIK. Såg 20-30 minuter av anfall på ett mål med några uppstickande kontringar från VAIK:ers. Jakob Sandberg gjorde ett par skoningslösa baljor, Öhman såg pigg ut men lyckades inte sätta dit den idag och Kevin visade att det är han som skall dra ett stort lass i backlinjen i år.

Beklagar mig lite att Väskinde AIS ställde in helgens match pga. att man saknade folk. Jag var riktigt sugen på lite match efter min första hela träningsvecka!


*pling pling pling.... Nästa...

Efter många turer hit och dit och fram och tillbaka så är det nu klubbat och klart. "The Easter Holiday Travel Group" har efter veckors diskussioner och planerande lyckats samsas om ett resmål. En grupp på sju hel- och halvgalna individer såsom CowboyBengt Lyberg kvartar in i en lägenhet på 75 kvadrat!

Planet lyfter denna gång mot fotbollens hetaste metropol... Barcelona! 


Dagen jag väntat på...

För första gången på ett år så släpade jag min tunga kropp till Stillmans styrkelokal i Södervärnshallen i tisdags. Väl där kändes det som att jag aldrig hade varit borta... förutom att jag inte orkade några vikter!

Hur som helst så kändes det oförskämt bra igår, bara lite stel i baksidorna.

Men idag... efter träning igår...

Axlar, lår, bål, ryggen... jag är en vandrande pinne!

Den här dagen har jag fasat för i ett år. Nu skall jag gå ut och se OM jag KAN gå.

Rom dag 3 (3)

Vi hoppade av tunnelbanan nära Termini och hamnade rakt på en stor demonstration som precis skulle tåga bort mot Termini (centralstationen) och det skreks, bolmade röd rök och small skott. Vid samma torg ligger "Santa Maria degli Angeli e dei Martiri", den kyrka som Linn hade tjatat mest om inför resan eftersom den innehåller en matematisk genialitet. Ett hål i taket, ett par prismor och en lång rad av stjärntecken och dagar där solen varje dag lyser in på exakt rätt dag. Självaste Michelangelo var arkitekt till kyrkan som byggdes 1562 och är mycket annorlunda i fasaden, man ser knappt att det är en kyrka eftersom kyrkan är byggd innuti Roms största badplats från år 306.




Efter att ha suttit och fikat, blivit introducerade till en skum svensk dam och sett en nerpissad alkis äta gott och kasta ut sitt vin på de jobbiga fåglarna så tog vi tunnelbanan hemmåt. Jag och Linn tog en promenad till Santa Maria Maggiore byggd 432 och den första kyrkan vi såg som överhuvudtaget liknade en svensk kyrka. Men ändå så mycket mycket mer!

I Maria Maggiore-kyrkan ligger en av 1600-talets Roms största män, nämligen Bernini.



På kvällen firade vi av Linn genom att åka till Fontana di Trevi där vi kvällen innan hade sett jättemånga mysiga restauranger och äta mycket gott. Hemkomsten tror jag var klockan halv 1 på natten och taxin till flyget gick klockan 3 på natten. Mycket nice!

Rom dag 3 (2)

Katrin läste något spännande i en resehandbok om Castel Sant'Angelo (Änglaborgen), ett fängelse, tortyrkammare, Påvefort och numera museum som stått pall sedan år 120. Fortet är med i Dan Browns bok (som blivit film) "Änglar och Demoner" som sekten Illuminatis hemliga gömställe. Sagt och gjort, vi korsade Tibern och vandrade mot en imponerande fästning.



Ingången i fortet var en lurig spiralbacke, följt av en innomhus-vallgrav med fallucka. Det märktes direkt att det här huset inte var meningen att någon skulle komma in i om man inte var inbjuden. Via ett gäng trappor, diverse utställningar med vapen och annat och ett dussin rum så kom vi tillslut upp på toppen av byggnaden och kunde avnjuta solen och även här en helt okej utsikt.

Vi kunde även se den 800 meter långa hemliga gången "Passetto Di Borgo" som påven Nicolaus III lät bygga mellan Vatikanstaten och fortet för att kunna fly vid en eventuell attack på Påven. Den hemliga gången har använts senast 1494 när påven Alexander VI flydde medan Karl av Frankrike slogs mot Schweizargardet.





Vi tog huvudbron tillbaka och den var naturligtvis smyckad av 10 stycken änglastatyer gjorda av... Bernini.



Längs bron spelades också en annorlunda typ av musik. Två män spelade klassisk musik på glaspjäser med vatten i, ett klart härligt avbrott från alla försäljare som annars trängdes längs turistgatorna.


Rom dag 3 (1)

Dag 3 så stod inget speciellt på schemat utan vi hade en del sevärdheter kvar så siktet ställdes mot Pantheon, den bäst bevarade antika byggnaden i Rom, en kyrka som används konternueligt sedan 120 e.kr då den byggdes. Kyrkan är giganstisk med två dörrar i brons som väger 20 ton styck och det enda ljusinsläppet i kyrkan är det 8 meter i diameter stora hålet högst upp i kupolen. Vi tog oss per buss denna dag till ära eftersom vi nu bemästrade tunnelbanan så bra och sökte nya utmaningar.

I kyrkan stod vakter och vaktade på vakt och gjorde givakt när dem vaktade iväg på en vaktmarch.

På varsin sida av kyrkan ligger konstnären Rafael och kungen Vittorio Emanuelle II begravda.
 


Utanför blev vi facinerade av en knivslipare med egen cykel-slip-anordning och accompangerad av en xylofonist.

Eftersom vi hade strosat och shoppat i solen en del innan kyrkbesöket så fick vi fikaabstinens när vi gled in på torget "Piazza Navona", det finaste torget i Rom som från början varit en kapplöpningsbana. Värme, musik från en grym gubb-jazz-kvartett, uteserveringar och marknad. Vi slog oss ned på en av uteserveringarna och påbörjade mitt livs dyraste fika. En rom och cola, en kaffe, en vatten, en panini och en bananasplit till hushållet Hederfeld/Smitterberg för dryga 350 spänn. Men gott var det... och fint var det...




Längs mitten av torget ligger en stor kyrka som heter Sant'Agnese in Agone och är byggd 1652. Flera arkitekter var inblandade och bland annat de båda rivalerna (sonen) Bernini och Borromini. Framför kyrkan, mitt på torget, ligger "De fyra flodernas fontän" och även denna gjordes av Bernini och eftersom han ville håna Borromini så sägs det att han lät fontänen ha en man med utsträckt arm mot kyrkan för att ta emot den när den kommer att rasa på grund av Borrominis bristfälliga konstruktion.




Rom dag 2 (2)

Utanför Peterskyrkan kom vi ut på Petersplatsen, även den ritad av sonen Giovanni Bernini och uppförd 1659-1667. Här blir det knökfullt med folk när Påven kommer ut och vinkar lite med sin skröpliga arm. Precis till vänster om Peterskyrkan (sett från Petersplatsen) fanns en ingång till Vatikanstaten som vaktades av två vakter från Schweizargardet, Påvens egna livvakter i sina härliga dräkter.
 



Efter 4 långa timmar hade vi sett allt som Vatikanstaten hade att erbjuda oss och vi var nästintill döende vilket gjorde att vi hamnade på en restaurang i något kvarter någonstans nära en Vatikanstat nära dig. Efter första kvällens pizza blev det denna gång en pasta för mig, så att man hade det gjort! Det var grymt skönt att sitta och vila fötterna och ännu skönare att vi nu hade fått kläm på tunnelbanan så att vi kunde ta raka vägen hem.

Men jag, Linn, Sanna och Kjell hade lite mer energi att ge och hoppade därför av i farten vid Fontana Di Trevi för att se den i mörkret, låta en arabisk konstnär måla av oss och sen strosa lite bland turistshopparna.



När vi kom tillbaka till vår tunnelbanestation så fick vi lära oss att det lilla kvarter med parken som vi bodde vid såg EXAKT likadan ut på bägge sidor. Naturligtvis kom vi upp på fel sida men eftersom allt såg ut precis som där vi hade gett oss av på morgonen så gick vi precis som vi gjorde på morgongen och hamnade spegelvänt helt åt helvete. 

Jaja, när vi kom hem så blev det Uno, godis och vin på mor och fars hotellrum och Pappa och Pontus blev snabbt Unofrälsta. Jag tror jag kom sist i alla fall... 


En morgon med Dalhem i Slite.

90 minuter mot Älvsjö och Olof Guterstam. Inte den comebacken jag hade tänkt mig efter nästan ett års matchuppehåll, två veckors träningsuppehåll och en Romresa.

1-3-torsk men ändå jämnt i 70 minuter innan dem fick två skitmål. I första halvlek hade vi till och med flest farliga målchanser och trots att dem rullade boll mycket bra så kom dem oftast inte till kloka avslut.

Skulle varit kul att åka ut och se Älvsjö mot FG86 i morgon.

Kul var det i alla fall och nu tar jag välförtjänt helg... börjar med att fira Linn i efterskott!

Har kastat in en lapp på Stryktipset till idag också... känner att det kan ligga en miljon i luften!


Rom dag 2 (1)

Dag 2 började likt den första med en ljuvlig frukostbuffé där mina klara favoriter var skinkan, päronyoghurten och baconen medan Linn snodde Nutellakrämer och Sanna och Pappa nallade smågodisar. I restaurangen jobbade en jättesöt liten indier som var supertrevlig.

Hur som helst så begav vi oss med tunnelbana hela vägen över floden Tibern (som delar Rom) till
Vatikanstaten. Det egna lilla pyttelandet som styrs av påven och bildades 1929 åt den katolska kyrkan eftersom dem inte kunde komma överens med staden. Invånarna är cirka 900 stycken och runt det lilla lilla landet går en ringmur som är ungefär 3200 meter lång.



Vi fick en myspysguide med rötter ifrån Irland som snackade mycket och snabbt och på en två och en halv timme lång tur visade han oss det viktigaste i det gigantiska och välfyllda Vatikanmuseét och det Sixtinska kapellet. Vi fick se världens största monument av en kotte, miljoner av statyer, målningar, monument, vävda mattor som var flera hundra år gamla, ovärdeliga tillgångar av egyptisk ovärdeligt material och en målning av Leonardo Da Vinci.





I slutet av turen kom vi in i Sixtinska kapellet som målats av tre stora konstnärer och mest känt är taket som målats av självaste Michelangelo under 4 långa och jobbiga år. I kapellet var det fotoförbud men taket innehåller bilder från skapelseberättelsen.



Efter 20 minuter i Sixtinska kapellet så hade man nackspärr och det firade vi med att käka pizza i museet innan vi gick in i Peterskyrkan. Peterskyrkan tog 120 år att bygga och har sedan 1626 varit världens största kyrka med en giganstisk kupol. I bygget var Michelangelo med på ett hörn och har en känd skulptur av Maria och Jesus stående i kyrkan, men framförallt så var Giovanni Bernini med och arkitektade. Samma Bernini gjorde även Petersplatsen utanför och förekom lite här och där i hela Rom.





Vi mesade lite och tog hissen upp så att vi BARA behövde gå 320 delvis lutande trappsteg upp på utsidan av kupolen. Men när vi kom upp så var det värt varenda trappsteg. En fantastisk utsikt 360 grader över hela Rom.







Rom dag 1 (2)

Nedanför Spanska trappan låg the fancy pancy snobbkvarteren med Prada, Armani, Gucci och gud vet allt och de två små damerna skulle ju naturligtvis in och titta. Jag vågade knappt kliva in genom entréerna eftersom de vaktades av diverse biffar.



Innan vi begav oss tillbaka till hotellet så gick vi förbi
Fontana Di Trevi, den gigantiska fontänen som täcker en hel husfasad och skapades av sonen Giovanni Bernini som har en egen tunnelbanestation och ett stort hotell i närheten.
 




Efter en hel dag i värmen så var det skönt att ta det lite chill, Uno, Sambucca och Vin på hotellet innan en äkta Italiensk Pizza på någon restaurang i närheten. Vi bodde mycket bra på Best Western Ambra Palace precis bredvid parken "Piazza Vittorio Emanuele II" och en tunnelbanestation. Frukosten var god, rummen var fina och städade och trots att personalen i entrén var lite trög så ordnade dem allting tillslut. 

Mamma och Pappa fick den bästa utsikten, högt uppe, mot solen, där man såg ut över staden och hade bergen i bakgrunden medan jag, Linn och Sanna bodde på bottenvåningen och blickade ut på en indisk bakgata i skuggan. Men vi fick bubbelbadkar och inte dem så vi fick vara nöjda med det!


Rom dag 1 (1)

Torsdagmorgon och efter en härlig frukostbuffé kl 08:30 så begav vi oss ut i strålande sol med siktet inställt på den största turistattraktionen, Colluseum. Kartan var lättläst och vi genade genom en park fylld med ruiner innan vi kom ut i en korsning och stod mitt emot den gigantiska kolossen.





Dock var det personalmöte och Colosseum öppnade inte förrän 12.00 så vi fortsatte gatan förbi och kom fram till
Vittorio Emanuele II-monumentet vid Piazza Venezia. Kungen Victor Emanuele II var the king mellan 1849 och 1878 och till hans ära byggdes sen ett stort marmorpalats som blev kritiserat för sin storlek, sin överbyggnad av en historisk plats och sin utstående färg.



Förutom tre stora statyer så fanns också ett monument över "den okände soldatens grav", en slags hyllning till dem soldater som omkom under första världskriget. En kropp valdes ut bland 11 okända lik och begravdes här och vid monumentet brinner en "evig låga" dag som natt.



Efter att ha kollat inne på graven, snabbt blickat över en utställning på en himla massa flaggor och tagit en välbehövlig fika på en terass så ville vi upp på toppen. Med en hiss kunde man ta sig upp på taket och detta var givet, eftersom man där hade den näst högsta utsikten i Rom (efter Peterskyrkan). Utsikten var fantastisk och solen gassade som allra hårdast.

 

Mellan detta Marmormonster och Colosseum kunde vi överblicka Forum Romanum som är en stor utgrävningsplats av Roms äldsta stadstorg med pelare, tempel och annat smått och gott. Överallt låg utgrävda pelarrester och bitar av statyer men det mesta har blivit plundrat och använts som byggmaterial i andra byggnader.



Ett glasstopp senare så stod vi återigen inför den nästan 2000 år gamla amfiteatern Collosseum som de flesta känner igen från filmen "Gladiator". Den byggdes år 70 e.kr. och användes för groteska lekar med bl.a. gladiatorer, djur, fångar, vatten eller bara till att kasta kristna till tigrar. Den renoverades många gånger ända tills den slutades användas för spel ca 500 e.kr. 

1349 skedde en stor jordbävning som gjorde att bara ungefär en tredjedel står kvar, resten användes som byggsten i bl.a. Fontana Di Trevi och Peterskyrkan. Hela platsen kryllade av turister och framförallt japaner och mitt helhetsintryck var att Collosseum kändes mer som en grej man måste se än ett fantastiskt ställe att va på. 

 


Efter Colosseum var vi trötta på att gå och eftersom vi hade skaffat ett "Romapass" som gav oss fri tillgång till buss, spårvagn och tunnelbana så gjorde vi en chansning och hoppade på den första buss vi såg. Den gick förbi Spanska Trappan där vi hoppade av, åt en fantastisk Panini på ett fik och sen vandrade trappan ner.
 




Längst ner vid trappans början så var det schmockfullt med folk och en fontän i form av en båt (ritad av pappa Bernini) prydde den lilla öppna platsen. Trappan har 138 steg och är egentligen fransk då den byggdes för franska pengar och godkändes av den franske kungen men eftersom trappns fot står på Piazza di Spagna (spanska torget) så har den i efterhand fått det missvisande namnet.


Landat.

Efter en helt uppochnervänd måndag där stormande trötthet och överenergiska ryck avlöste varandra på ett 14-24 arbetspass så känner jag tillslut idag att jag kanske har landat i mitt liv igen. Två kilo tyngre i magen och två miljoner intryck tyngre i hjärnbalken.

Runt runt runt i huvudet snurrar Viktor Emanuele II, Da Vinci, Michelangelo, Rafael, Påvisar, Bernini, Borromini, piazzor hit och dit, statyer, fontäner, torn, extrema byggnadsverk i kolossala former och kyrkor stora som palats.

Rom är en hel stad av imponerande byggen som hör ihop med stora historiska män. Man kunde vandra en liten gata och plötsligt stå vid ett stort palatsliknande ting som inte ens fanns med på kartan, konkurransen på turistkartan var helt enkelt för stor.

Alla mina förväntningar på Rom infriades dubbelt upp och nu när jag kommit hem och börjat smälta allt så kommer jag att skriva lite om varje dag, vad vi såg och vad vi gjorde.