Mindre ädelt uppvaknande!

Jag vet inte VAD Linn drömde inatt men jag har en teori.
 
Jag tror att Linn var mitt inne i sitt livs största happening då hon tog sig an huvudrollen i 2013 års Superbowl på gigantiska Louisiana Superdome Stadion i New Orleans inför 80´000 personer på läktarna och 141 miljoner människor framför tv:n.
 
Jag tror att Linns lag Green Bay Packers hade 27-27 mot Miami Dolphins och med 30 sekunder kvar av ordinarie tid så kokade hela stadion, skriken från läktarna var öronbedövande och all världens ära, berömmelse och pengar stod på spel i denna mångmiljonersmatch.
 
I detta kokande, svettiga moment av spänning så tar ytterspringaren Linn [Lynn Smitherbeeerg] en överdrivet grym och djup löpning. Sedan tittar hon sig om och upptäcker Quarterbackens onaturligt fantastiska passning som skär genom luften som yxan i smör.
 
Alla världens ögon är nu fokuserade på Linn och när hon fångar den stenhårda passningen ser det så enkelt ut som att fånga en ballong inomhus. Men det är då hennes ögon förändras från självsäkra till skitnödigt nervösa. För till höger om henne har den blixtsnabbe försvararen [Krichtian Hiidärfäld] närmat sig onormalt snabbt (som i en dröm).
 
Linn har 10 meter kvar till touchtown när den store bjässen till försvarare kastar sig efter henne i luften för att försöka slita ner henne och förstöra alla hennes stora gulddrömmar. Naturligtvis så får hon panik men lyckas samla all sin kraft i ett slutligt försök att försvara sig mot denna attack.
 
Linn klarar sig fram till touchdown och vinner Superbowl eftersom armbågen träffar perfekt, mitt i plytet på Kristian...
 
...som vaknar ur sin skönhetssömn av en troligtvis ganska liten armbåge i fejset och kastar sig (en fotbollsreflex) åt sidan och rullar 200 varv med händerna för ansiktet. Skrikandes förstås!

Singapore

 Väl tillbaka i Singapore så var vi ju tvugna att ta oss till Sentosa Island och nya "Universals Studios". Som en nöjespark bredde det ut sig med butiker, attraktioner och shower i olika temadelar såsom t.ex. "Hollywood", "Jurrasic Park" och "Sci-Fi". Nästan en femhundring var tror jag att vi betalade för inträde + fria åk.
 
 I gamla Egypten lurade Linn in mig på en bergochdalbana innomhus I MÖRKER!!!
 
 I Jurassic Park-delen var väl den roligaste attraktionen en slags flumride/rafting i sann Jurrasic-park-nu-går-larmet-anda!
 
 Vattenshowen fick sig ett besök. En show med massora av action och massor av vatten!
 
Skjutande Tyska skurkar och prinsessan ligger halvdöd... men vänta bara!
 
Dyngsur, efter att ha suttit i "splash-området"...
 
 Linn posérar på äkta japanskt vis framför den absolut häftigaste attraktionen som lätt var värt inträdet i sig och även värd den 50 minuter långa kön. Transformers 3-D-ride, en simulator-berg-och-dalbana innomhus som samtidigt visade en 3D-historia. Man var helt inne i det när man störtade från höghus eller blåste på i 200 km/h genom New York!
 
 Marilyn Monroe satt och myste i Hollywood-delen!
 
Obligatorisk bild!
 
Ja som sagt.
 
 Fick även en skymt av världens mest trafikerade hamn, vilken tar in ett nytt 1000-conteinersfartyg var 7 minut och lastar av och på det på 6 timmar. Kapacitet för 700 fartyg. Tjenna hej Visby hamn!
 
 
 

Nytt bröllop, nya miljoner i sjön!

Miljonären Madeleine med miljonärspappan "kungen" gifter sig med miljonären Chris och icke-miljonären Kristian Hederfeld betalar till bröllopet?

Kuala Lumpur

Kuala Lumpur hade sina Twin Towers, sitt Chinatown och sin shoppinggata "Bukit Pintang" men i övrigt vet jag inte om vi var så överdrivet glada i hatten över staden. Vi hittade ett bra shoppingmall, ett trevligt birdpark och ett jättegott frukostställe på "Swizz Inn". Kuala Lumpur-museét var trevligt också men annars så var det mycket som var skitigt, illaluktande, trångt, varmt och bökigt..
 
 Upphovet till staden namn; Kuala Lumpur = smutsigt delta.
 
 Linn försöker lista ut vägen till någonting?
 
Första regeringsbyggnaden typ?
 
En helt vanlig gångtunnel, ståhöjd, om man är 1,75?
 
 Ett besök på en jättestor "birdpark" där man bland annat fick mata papegojor. Men som dem säger; "ger man papegojan hela handen så äter dem fingret".
 
 Mystajm.
 
 Så länge man hade mat var man populär!
 
 Ahh.. en indisk taxichaufför som samlade på papegojor på instrumentbrädan och sedlar på vindrutan. Jättebra kombo som säkert hade tillåtits vid bilprovningen.
 
Chinatown med sina uppsjöar av marknadsstånd.

Mot Kuala Lumpur

Eftersom Perhentian var så otroligt nice och lugnt så stannade vi mestadelen av vår tid där och åkte på lite snorkelturer, vandrade lite på lite olika stränder men framförallt tog det lugnt, badade, läste, åt och drack.
 
Vår lilla stuga på "Mama's chalets and restaurant"... 
 
 Lite bananas i trädgården.
 
Men tillslut var det dags att ge sig av och lämna paradiset med en liten fullastad båt precis när det började blåsa upp till storm. Vågorna tilltog och himlen blev mörk, men vi tog oss hela vägen över till fastlandet innan ösregnet kom.
 
Precis när vi kommit över med båten (tillbaka till Kuala Besut) så kom en liten monsun.
 
Vi tog en nattbuss till Kuala Lumpur.
Fördel: Man spar in både tid och pengar då man inte behöver lägga pengar på ett hostel den natten.
Nackdel: Trots liggbara stolar så är risken överhängande att man får för lite sömn.
 
Jättevackra landskap att åka igenom i norr, höll mig vaken ett tag när vi åkte i trakterna runt Cameron Highlands. Mycket vackert!
 
 Väl framme tog vi oss en sväng förbi Petronias Twin Towers.
 
 
 
Samma kväll dök vi förbi igen men den här gången åkte vi upp för att se solnedgången på alldeles för hög höjd. Då är vi ändå en bra bit ifrån världens högsta utkiksplats!
 
 Utsikten från "bron" mellan de två tornen!
 
 
 Utsikt från topdäcket på typ 83:e våningen och cirkus 450 meter upp skulle jag gissa.
 
 En mäktig byggnad in deed och definitivt Kuala Lumpurs nr.1 sevärdhet!

Perhentian Island Besar

Efter tåget till Kota Bahru så tog vi en taxi till Kuala Besut där speedboats körde skytteltrafik till Perhentian Islands. Perhentian Islands är två stora öar (Kecil och Besar) och vi bestämde oss för att bo på Besar på "Mama's Chalets And Restaurant". Ett fantastiskt beslut då det var billigt och bra boende (132:- per natt för ett dubbelrum), jättefina stränder, fantastisk snorkling bara vid stränderna och sen riktigt god mat på restaurangerna.
 
 Det blåste något enormt när vi åkte över (som synes på Katrins hår).
 
Lugnt läge.
 
 Vår absoluta favoritstrand som bara låg 5 minuters promenad längs stranden från vårt boende. Klart turkost vatten, jättevarmt vatten och fiskar, sköldpaddor och stingrockor i vattnet.
 
 Här låg vi en hel del och bara tog det lugn. Jag klämde 3 böcker!
 
 
 Väldigt salt vatten i South Chineas Sea.
 
 
 Precis nedanför vårt boende låg det lite solstolar som man kunde slå sig ned vid.
 
 Restaurangen "Watercolours" blev snabbt vår favorit. Riktigt gott vare sig det var frukost, lunch eller middag. Choklad- och bananmilkshaken var fantastisk och utsikten var det inte något fel på heller.
 

Taman Negara

Efter Tioman Island så tog vi en avstickare innåt land till Jeirantut, med buss via Kuantan och Temerloh. Efter en hel dags båt-buss-buss-buss så var vi så degiga och hungriga när vi kom fram så att vi slocknade på vårt nyfunna hostel ett tag. När vi väl gick ut för att äta så tror jag att klockan var närmare midnatt, men det var inga problem att hitta ett öppet foodcourt. 
 
Dagen efter begav vi oss mot Taman Negara, den 4343 kvadratkilometer stora regnskogen (Gotland är 3183 kvadratkilometer) som räknas som en av världens äldsta regnskogar. Vi fick åka en jättehärlig lång träbåt i TRE timmar längs en flod in i nationalparken. Snacka om att man fick träsmak i röven!
 
 Vi, Österrikarna och Tyskarna.
 
 Möte. Vi såg förutom andra båtar, apor, bufflar, fåglar och någon utter. Annars var det inte så mycket djurliv längs floden. Det var väldigt lugnt och rofyllt...
 
Tillslut kom vi fram till en liten by där man utgick ifrån. Vi åkte med båt till världens längsta "canopy" (höghöjdsbroar) som är cirka 1 km lång och som högst 50 meter ovanför marken.
 
 Däruppe kände man sig väldigt liten och rädd. Men en mysig utsikt! Halva höghöjdsbanan var dock avstängd för renovering, något man såklart inte sa något om förrän precis när vi skulle gå upp.
 
 Sen hamnade vi (efter en "rafting"  som var pinsamt dålig) i någon slag urbefolkningsby. Det kändes som att det var fejk alltihop och att det kom ett gäng Malaysier från den vanliga byn och hängde här under dagen för att sedan återvända hem. Men dem berättade i alla fall lite om hur de levde och hade levt där innan de visade hur man gör upp eld med bara trä och sen hur man jagar med blåsrör.
 
 Linn visade sig vara en riktig jägare!
 
Efter en heldag i Taman Negara så tog vi en rent ut sagt livsfarlig minibusstur hem. 100-130 km/h stumt med väldigt kurviga bergochdalbanevägar i mörker var inte så jätteskoj.
 
När vi kom fram så vilade vi ut en stund efter vår dödsresa hem, innan vi åt en fantastiskt god kvällsmat på ett lokalt hak på en bakgata. Två mål mat, 2 extra "bröd med dipp" och 2 stora flaskor vatten för 35 svenska kronor. Helt okej!
 
På natten tog vi nattåget mot Kota Bahru. 65 kronor för en biljett med sovkupé var faktiskt billigare än den över 10 timmar bussresan som var alternativet så vi var väldigt nöjda över tåget!
 
Väntandes på stationen.

Alla Svenskar mår bra...

Fotbollen har den senaste tiden uteblivit på denna blogg men det finns väl INGEN som inte skriver en rad om gårdagens bragdupphämtning mot Tyskland. 4-0 blev 4-4 och själv stod jag och hoppade upp och ned på jobbet som en riktig dåre med århundradets gåshud när de uträknade svenskarna via Rasmus Elm slog in 4-4 med matchens sista spark.
 
Lasse Granqvist var helt magiskt uppspelt och bara skrek ut sin glädje och förvåning.
 
Helt klart en fantastisk halvlek, allting gick rätt och nu vore det väl just typiskt om vi förlorar mot Irland!

Felix vill ha uppmärksamhet

Jag följde gårdagens dåraktiga hopp live via Aftonbladet. Det kändes nästan som att det var någonting historiskt som hände när Felix Baumgartner från Österrike tog klivet ut ur sin kapsel på dryga 38 kilometers höjd. Jag trodde faktiskt att han skulle dö när han började rotera mitt i sitt fria fall som gick i strax över 1300 km/h, men han parerade det och överlevde. Felix är killen som fått titta ut över jordens globform och sett en vy som gör alla oss naturälskare så avundsjuka. Men sättet han tog sig ner på tror jag inte att en enda människa skulle vilja prova på.
 
 

Tioman Island

Efter att ha korsat gränsen och stämplat in i Malaysia så åkte vi raka vägen till Mersing, den lilla hamnstaden som var väldigt stolta över att ha fått Kentucky Fried Chicken till stan. Vi lyckades tillslut efter massor med strul, komma med en färja ut till Tioman Island där vi bosatte oss på "Salang Beach".  
 
Salang Beach från sidan.
 
 En liten utflykt till "Coral Island" där vi snorklade ett par timmar och sen gick iland på en liten strand.
 
 Mysbåt.
 
Linn smyger runt i buskarna på Salang Beach.
 
En av krabaterna som varje morgon lekte runt bland alla bungalows och A-frames.
 
 
 
 
 "Bröd och vatten i flaska med små hål"-knepet in action.
 
Vid Tioman Island såg vi våra första två sköldpaddor, fyra hajar och en hel del annat smått och gott. Snorklingen runt ön var fantastisk, maten var underbar och väldigt billig men stranden var inte i närheten av Perhentian-klass.
 
 

Chinatown

När vi anlände till Singapore så valde vi att åka vidare morgonen därpå. Vi hade helt enkelt en dag som vi spenderade i Chinatown med alla dess utsmyckningar, tempel, foodcourts och marknader.
 
Indiskt tempel med häpnadsväckande entré.
 
 
Kinesiskt tempel med rejält påkostad utsmyckning!
 
Det lilla templet utifrån.
 
Vår första måltid i Singapore, en rejäl chansning på ett lokalt "foodcourt". Två nudelsoppor med två coca-cola = 30 spänn. Riktigt goda var dem och dem avnjöts tillsammans med ett äkta fyllo sittande bredvid oss. Trevligt!
 
Helt okej kvällsbelysning!

Travelplan

Här är en liten kartmålning av våra cirka 200 mil långa resa i Malaysia där tjocksvart är vår bussväg, smalsvart är dem ställen vi stannade på och den lila strängen är en liten tågtur. Vi tog östra vägen upp från Singapore och besökte Tioman Island (ö), Jeirantut (by), Taman Negara (gröna regnskogen i mitten), Perhentian Island (ön i nordöst), Kuala Lumpur (huvudstaden) och sedan avslutade vi med ett par dagar i Singapore.
 
Dem stora turist/backpacker-ställena som vi INTE valde att besöka är: Penang, Langkawi (öar i väst) och Cameron Highlands (vackert bergslandskap).
 
 

Undervattensbilder (2)

Vi träffade en väldigt sjysst fransman när vi gjorde en båtutflykt på Perhentian Islands, som hette Florent. Sedan dag två på vår resa så hängde vi ihop med ett par från Tyskland och ett par från Österrike och Florent blev vår sjunde person i gemenskapen. Förutom att han var soft så hade han en väldigt bra undervattenskamera.
 
Vi snorklade en del ihop och här är lite bilder från det:
 
Blåa pryttlar som öppnades och stängdes.
 
 Så fort man hittade en viss "stråig" planta på botten så hittade man clownfiskar. "Nemosarna" var väldigt små men väldigt söta!
 
 Precis vid hamnpelarna fanns det riktigt stora stimm.
 
 Sköldpadda on the run!
 
 Bara för Ulfs skull; en japan i flytväst! Den här verkar dock ha blivit lämnad av sin grupp, annars såg man dem alltid i stora klungor och det gällde verkligen att inte hamna ivägen när dem simmade efter något.
 
 Den här bilden tycker jag är rätt tuff. Florent ligger på botten medan jag kör lite vattengympa.
 
 En närbild på vår store betande vän.
 
 Florent gör ett dyk.
 
 Vi var helt ensamna med sköldpaddan och den betade så lugnt och fint medan vi simmade runt och kikade.

Några bilder från undervattenskameran.

Vid de två öarna som vi besökte, Tioman och Perhentian så hittade vi det där sagolika turkosa paradisvattnet. Men det var i det lite mörkare vattet vid alla koraller och stenar som det fanns flockvis av färgglada och nyfikna fiskar. Vi orkade inte alltid ha med oss vattenkameran eftersom vi säkert gjorde över 20 olika snorklingar, men ett par gånger hade vi med den i plurret och vi fick lite bilder.
 
Av de 4 sköldpaddor vi såg så fick vi bild på två av dem. Två av dem var små rackare och två var gigantiska åldersmän som gick och betade lugnt och fridfullt på botten.
 
Annars, förutom tusentals olika "vanliga" fiskar, så såg vi maneter, clownfiskar, japaner i flytväst,  papegojafisk, minibarracuda, stingrockor och HAJAR. Yes, 5 stycken blev det varav en var 1,5 meter lång. När den simmade förbi så blev jag faktiskt rädd men innan jag hann reagera så hade den stuckit sin kos. 
 
 
Vissa dagar så var våra kroppar så trasiga russin efter att ha legat i vattnet hela dagen, vi hade en röd mask i fejjan efter snorkelmasken och man pissade konstant av allt saltvatten man fick i sig. Eller kan det ha berott på allt flaskvatten man tvingade i sig för att inte smälla av?
 
 
Den här rackaren och hans likasinnade kompis gömde sig bara en bit ut i vattnet vid vår finaste strand. Oftast låg dem på ett djup på 2-2,5 meter så att man inte kunde trampa på dem, men ibland såg vi dem där jag bara hade vatten till magen. Hyfsat läskigt!

190 mil Asien senare...

Efter tre veckor och cirka 190 mil runt Malaysia och Singapore så har vi nu kommit tillbaka till Sverige. Tyvärr så har det av någon anledning inte fungerat att använda blogg.se men jag får försöka att återberätta lite här samt lägga upp lite blandade bilder.
 
Överlag har det dock varit en riktigt bra resa med väldigt varma dagar, vackra stränder och klart vatten. Tioman Island och Perhentian Island gav oss fantastisk snorkling med tusentals vattenvarelser och överallt så har det varit så otroligt god mat. Det indiska, japanska, kinesiska, pakistanska och det malaysiska köket har gett oss så mycket nya smaker och rätter och trots kök som såg ut som skit så åt jag INGET äckligt mål mat och vi blev inte heller dåliga i magen någon gång.
 
Det amerikanska köket gav mig en "Mega-mac" (en dubbel Big Mac) på Mc´donalds i Kuala Lumpur, det var också en trevlig upplevelse!
 
Håll i så skall jag kasta upp lite bilder och annat kul...