V.7 - SHUTTER ISLAND

Biostaden firade 1 år i helgen och hade samtidigt premiär på Martin Scorseses
nya film baserad på Dennis LeHanes bok med samma namn.

Och så mycket som jag längtat efter denna premiär så återstår bara en fråga..
Levde "Shutter Island" upp till förväntningarna?

Kriminalaren Teddy Daniels upplevelser på den ö utanför Boston där
landets värsta psykfall/brottslingar tas om hand är en fenomenal historia.
Han letar efter en kvinna som lyckats rymma och gömmer sig någonstans på ön.
Hans bräckliga förflutna, vårdpersonalens mystik och öns härliga delar bidrar
till en psykiatrisk thriller utöver det vanliga.

Eftersom jag tillhör den skara som läst boken innan så är filmens spänning till en viss del förstörd.
Shutter Island är nämligen en mycket speciell bok och filmen följer boken mycket exakt
vilket gör att hela första halvan av filmen är ganska trög. Snygg, men trög.
Leonardo Di Caprio är given i huvudrollen, riktigt bra och det finns en handfull
andra sköna karaktärer som t.ex. den mystiska flintskalliga fängelsechefen.

Vidare har filmen något som jag inte minns av boken. En otäck känsla.
Obehaglig musik. Tomhet. Ett par överraskningar som får en att rycka till.
Max von Sydow som den halvtyske psykiatrikern som sitter i den röda stolen
ger också ett obehag innombords.

Vägen mot slutet är grym och precis som i boken blir man fängslad och kastas
fram och tillbaka mellan Teddys tankar och drömmar. Filmen känns dock lång, vilket
jag hatar, men det är kanske också ett nödvändigt ont för att förklara hela filmen för tittaren.

Sen kommer det grymma slutet. Bara att älska.

"SHUTTER ISLAND" får en 5:a.