Jo hej, det är jag, Kristian, killen du tog en mobiltelefon av ikväll. Jag ville bara säga att du är en riktig liten irriterande jävla propp och jag kommer ligga och fundera på vem ni du är och hur du gjorde hela natten.

Att själva mobiltelefonen (en cybershot) är borta känns inte som den stora grejen egentligen. Den kan jag leva med att du nu troligtvis måste slå sönder i brist på annat eftersom den snart är spärrad. Men det som är så sjukt irriterande är att du tog alla, ALLA, mina nummer. Att jag inte kan ringa nån och ingen kan ringa mig, och att du i några timmar kunde gå in och titta på allting i telefonen. Foton, sms, nummer. Att du har tagit del av en bit av mitt privatliv. Det är irriterande.

Men jag hoppas att du njöt av det. Att du har kul med den. Att du känner att det gav dig någonting. Du kanske hittar nån rolig film med Hampus och Julia, du kanske hittar mina kärlekssms från kärlekskungen och du kanske hittar koden till mitt bankkort. Grattis.

Ha det bra mannen (fördom?), du sitter säkert på nattfärjan tillbaka till nynäs (fördom!) och jag hoppas någon snor mobilen från dig inom kort och ger dig vad du förtjänar (skadeglädje?).

Nu får jag nytt kort om en vecka så ni som nån gång ibland ringer eller sms:ar. Skit i det. Eller vänta iaf en vecka då jag har fått tillbaka samma nummer.