När det väntas innebandymatch på Södervärnshallens vackra blåa underlag så stormar Visby IBK med tränaren Loove Ringwall i spetsen in genom de gamla glasdörrarna. Dörrarna där alla sportintresserade människor på gotland någon gång klivit in och Visby IBK:s materialare Marcus Thomasson går ner och låser upp hänglåset som förhindrar obehöriga att komma in i materialrummet.
 
Längst inne bakom resterna av det gamla golvet, reservsargen och Sussi Rosengrens Sm-medalj så står en grå skepnad. Thomasson dammar av 34-årige Micke Järlö som stått sedan förra helgens bortamatch och efter uppvärmningen är han redo att kliva in som centertank i division 2 Östra Svealands enda obesegrade lag denna säsong. Som vanligt är pannbandet på och Järlö trippar runt lite försiktigt på rutin och snappar tillslut åt sig bollen och stänker upp den i krysset.

29 mål på 10 matcher denna säsong är guld, men i assistkolumnen kan vi sätta armarna i kors, gnälla lite med stämbanden och häpnas över blott 5 ynkliga assist. Men i åtta säsonger har "Mr. IBK" tjänat den gotlänska IBK-publiken med innebandyerotik som på de 3 senaste säsongerna har resulterat i 83 mål & 28 assist på 50 matcher. Gotlänsk innebandy stavas inte "Visby IBK" för mig som den smått propagandafyllda sloganen låter, i mina ögon stavas gotlänsk innebandy "Micke Järlö" och "ZombieNation".
 
Nu har IBK satsat och skaffat en kedja med "proffs" som har öst in mål i Järlös ställe och som kan liknas vid Visby Romas "utlänningskedja". Visst är det kul när Gatu gör 3 försvarare, "Z" går köksvägen eller Chrille Nilsson skyfflar iväg en missil i krysset. men kom igen, när Visby IBK fullständigt rullar ut ett stillastående försvar från fastlandet, klacken hånar dem, klapp-klappspel och Micke Järlö lägger in den i öppet mål så ryser man. Eller som förra säsongen när Järlö i pressat oavgjort läge i matchen går in i slottet med nån snygg kroppsfint och lirkar bollen förbi målvakten som om han aldrig gjort något annat i hela sitt liv och den dåvarande DJ:n spelar Zombination. Ståpäls.

Järlö är en äkta gotlänsk talang och han är inte bara pricksäker som Babben och läser spelet som Tommy Wahlgren utan han är också lika from som ett äkta gutefår. Medan IBK:s tre stjärnforwards Gatu, Zetterberg och Andersson tillsammans dragit på sig 54 utvisningsminuter denna säsong så står Mikael Järlö på stadiga 0 utvisningsminuter. På de tre senaste säsongerna har det faktiskt bara blivit 2 utvisningar.

Jag har länge funderat över det här med att pensionera nummer och i grund och botten så handlar det om att man hyllar en spelare genom att hänga upp dess matchtröja i taket på hemmaarenan samt aldrig använda nummret i fråga igen i truppen. I Kempehallen i Örnsköldsvik hänger nummer 21 (Peter Forsberg) och i NHL är nr 99 (Wayne Gretzky) pensionerat nummer i samtliga klubbar i ren respekt för den bäste någonsin.

Om Micke Järlö nån gång inte går att finna när Thomasson kommer för att hämta honom, se då för guds skull till att hissa upp den gula nr 7 som den första tröjan i Södervärnshallen!

---

Måste bara säga att jag gillar Mathias Forre. I en sport där många spelare ser ut som överkaxiga stockholmare som hade attityden i språket men som var för klena för hockey, så springer Forre runt som en ängel som gillar att lira bra innebandy. Gjorde en härlig strut från vänsterkanten ikväll också...

---

Gällande min egen debut så är den uppskjuten på obestämd tid p.g.a. licensstrul...