När nyblivna stundenter säger "aah, nu ska jag typ ut o resa" så händer det ofta att det blir en utekväll extra på Skeppet istället och våran London-resa är väl ett stiligt exempel. Jag slängde pappret idag Hampus (läs: "King-resan").

Men nu ligger jag här och har biljetter bokade till Shallm al shal shejk shall. Eller "Sharm El Sheik" som Klintlöf alltid rättar mig, och trot eller ej men vi drar med min andra älskling gotlandsbåten om 19 dagar. Det blir jag, Niklas, Klintlöf och Olle (stor turistvarning!), och Klintlöf kommer med sin resvana att få leda oss genom öknen och lära oss såga i kaktusar och grilla levande ormar.

Skönaste citatet signerat Klintan (fordonare):
"Ahj, jag ska nog ta me mi en bok, jag har nog aldrig läst en bok"

---

"I landet råder ett ökenklimat, med heta, torra somrar och mildare vintrar. Det förekommer regelbundna
torrperioder. Jordbävningar är vanliga, liksom översvämningar och jordskred."

HELL YEAH!

Först väntar bara att boka en klipptid samt min värsta fobi, att ta helvetes satans vaccinationssprutor, och dyra som bilförsäkringar är dom. När jag ändå är igång så ger jag er min topp-3, "helvetes skitobehagliga saker".

3. Att ta blodprov.
2. Att vaccinera.
1. Att operera (inkluderar dropp).

Och då säger alla, "men Kristian, det känns ju knappt", och då blir jag lite irriterad och säger din satans .... tror du att det är smärtan som är det jobbiga i hela situationen? Tror du att jag aldig känt mer smärta än att sticka en nål i kroppen?

Jag har brutit armen, fått foten avsparkad av Christian "Styrkan" Johansson och fått en välriktad lerklump mellan benen så jag vet hur smärta kan kännas. "Det känns ju inte ens, ett litet stick bara". Det är inte det.

---

Så efter en vecka på Rhodos och så småningom efter en vecka i Egypten så kan jag nog anse mig rätt nöjd och dra mig tillbaka till den gotlänska skitvintern med mysiga hemmakvällar med film, glögg och pepparkakor.