Efter fyra stängningspass på Shell i rad har jag utvecklat ett slags beroende, och jag har aldrig tidigare haft en last i mitt liv, aldrig snus, aldrig cigg, men nu är jag där. Det kommer sluta illa. Riktigt illa.

Om jag inte vänder trenden kommer jag att fastna, behöva hjälp. Jag kommer hamna där med uteliggarna på gallerian, jag njuter av min produkt precis som de, trånar efter den på samma sätt. De sitter och tigger efter sina cigg och sin sprit, och jag efter min Loka.

Ca två liter om kvällen, lätt, i ett svep. Jag testar nya smaker, suger på bubblorna och himmlar med ögonen. Aaah. Pantlådan på jobbet innehåller bara mina rester, det som lämnats när Loka-monstret åter stängt butiken...