Varje sommar när man blir lite sugen på glass så finns det egentligen bara ett enda elternativ som slår till i skallen. Vi gotlänningar eller i alla fall de flesta av oss har det i ryggraden, lite som Pavlovs hund som började dregla när klockan ringde så börjar vi dregla när solen kommer fram.

Men vad är det vi blir sugna på?

Vi blir sugna på att ta oss till hamnen, det kan vara skitlångt dit och vi kanske inte ens har någon bil men om vi så är i Hemse så ska vi gå in.

Vi blir sugna på att kliva in i Sveriges svar på tyskarnas gaskammare nämligen en lokal där man försöker att värma ihjäl en. Alltid är det fullsmäckat också och det vet man ju.

Vi blir sugna på att köa på ett ställe som helt saknar kösystem.

Vi blir sugna på att betala på ett av de få få få ställen där man inte ännu kan betala med kort. Bär någon kontanter längre? Ringduvan, kollekten i kyrkan, ja till och med korvgubben på öster har fått kortläsare men på glassbaren skall alla stå och svettas med kontanter i handen.

Vi blir sugna på att serveras av den personal som i mina ögon har det jobbigaste jobbet, att svettas (även om de säger att det inte är lika varmt på andra sidan), att ha non-stop med kunder, att sakna kösystem och att alla måste betala med cash måste ju vara olidligt jobbigt för dem som står bakom disken en hel dag.

---

Men man kan väga för och nackdelar med Glassmagasinet (för visst har dem väl Visbys godaste och mesta glass?) och i slutändan så spelar det ingen roll för varje gång solen kommer upp över Gotland, då är det fullt på glassmagasinet.