All-right, fyra tappra själar skulle ge sig ut för att finna platsen i Hejde som när jag var liten kallades
för "Månen", dit vi mellan 1:an och 6:an gick vandringar. En plats där grönska inte exicterade, där
månlandskapet bredde ut sig totalt. En plats jag minns... men ändå glömt bort.
Det var trots allt 10 år sedan sist jag var där...

Och in i skogen gick vi...
och genom grind...
och i konstiga spår...
och bland buskar...
och bland bär...
och fram till ett elstängsel med taggtråd.

"Vi kan inte gå genom det, vi måste krypa under det"



Och en bit längre in öppnade sig plötsligt "månen"...
med miljarder av små snäckor, grå sjunkande massa och dock
mer grönska än för 10 år sedan...



Nöjda med det gick vi tillbaka till skolan där jag tillbringade 6 år.



Och just det... hittade den igenväxta "längdhoppsgropen" och
när jag sparkat bort 2-3 cm gräs så uppenbarade sig också
avstampsplankan.
Linn gjorde också ett fantastiskt 1,5 metershopp i flipp-flopp!!!