Jag vaknar upp torsdagmorgon.

Går a lá zoombie ut till toaletten, fan det luktar skunk, har någon dött?
Kollar om jag har några svettiga träningskläder som hänger i badrummet, nej.
Kollar om Hampus kissat utanför ringen, nej det ser torrt ut.
Kollar om Linn kissat i sängen, nej det ser okej ut.
Har jag borstat tänderna det senaste halvåret, jodå senast igår.
Kollar om grannen slaktat ett dött kadaver vid balkongen, nej, ingen där.
Okej, kanske är det något äckligt i slasken, i kompostinsamlingen eller i papperskorgen?
Jag går ut i köket. 

Ahaaa, ugnspannkaka-plåt från någons gräsänklingskväll förrförra torsdagen som 
någon lovat att någongång diska! Den har tillslut börjat växa...och lukta...




Jag sköljer ur den medan mina kräkreflexer retas som en 
tjock, rik, pokemonspelande, 37-åring på kontoret. Med 2 liter diskmedel
och en diskborste som jag nu har förpassat längst ner i soptunnan så
skrubbar jag rent årets äckligaste disk... So far...