Här kommer några ord från filosofen Dr. Kå Erille. Den officiella flumvarningen är en 6:a på den 7-gradiga flumskalan men enligt den japanska flumhetsinstitutet är detta inlägg dock bara betecknat som en 4:a.

Härom kvällen kändes det som att jag stod jag 200 meter ifrån månen. Kylan var inte kall utan den var uppfriskande skön. Det verkligen bet i ansiktet! Jag tänkte att naturen är häftig, egentligen finns det inget häftigare än naturen. Jag kommer nog aldrig att förstå hur månen kan vara så långt bort när jag kan se den ungefär 200 meter bort. Så kändes det. Förresten så tror jag inte så mycket på gud, jag tror mer på naturen.

I går fick jag dock ett tecken från gud. Jag satt och slog in ömtåliga saker inför vår flytt. Beklagade mig över att ICA-MAXI-bladet är så stort då jag slog in väldigt små saker då det plötsligt ringde på dörren. Jag öppnade och där stod Jehovas Vittne och rabblade några bibelord innan jag fick den lilla skriften "Vakttornet". Den var helt perfekt att slå in de minsta ömtåliga sakerna med!

Hursomhelst.

Trots att människan jobbat länge på att göra jorden till sin så visar händelserna i Japan att naturen ändå är större än mänskligheten. Myrstackar. Det är det jag tänker på när jag ser bilderna av bråte som spolas fram av vattnet. Ett mänskligt, modernt, stabilt samhälle spolas bort som en myrstack i skogen när en å svämmar över.

Summan av mina tankar blir att vi är djur!

Vi är bara djur på naturens planet och precis som det är naturligt att vi äter kött så är det naturligt att vi dör i naturkatastrofer. Vi är bara en del av naturens kretslopp och man får vara glad att man lever...

Plus att jag tycker det är lite för tidigt för skämt som att "vädret i Japan är strålande"...!